Skip to main content
PUBLIC RELEASE DATE: 4augusti 2004

Satelliter följer utrotningshotade sköldpaddors havsvägar



En utrotningshotad havslderskldpadda

Full size image available here.

Vid Franska Guyanas Atlantkust skjuts europeiska rymdsonder upp, men hr brjar ven en annan form av resa som r minst lika fantastisk. Den utrotningshotade havslderskldpaddan pbrjar sin vandring just hr.

Med hjlp av srskilda mtinstrument har forskare kunnat flja enskilda skldpaddors lnga frflyttningar ver haven. De jmfr sedan vgarna med data frn haven, till exempel kartor ver havsstrmmar som nstan kan visas i realtid. Kartorna skapas med hjlp av satelliter, dribland ESA:s ERS-2 och nu ven Envisat.

Forskarnas ml r att upptcka samband mellan skldpaddornas till synes planlsa frdvgar och de lokala havsfrhllandena. Drmed hoppas de att kunna utveckla strategier fr att minska djuphavsfiskets skadeverkningar mot havslderskldpaddan.

Havslderskldpaddorna r enorma reptiler som kan bli upp till 2,1 meter lnga och vga 365 kilo. De kommer till Franska Guyanas och Surinams strnder fr att lgga gg och stannar endast en kortare tid. I stort sett r strnderna skldpaddornas sista gglggningsplats i Atlanten. Efter nio veckor klcks en mngd skldpaddor och simmar ut i havet. De kommer inte tillbaka frrn de sjlva ska lgga gg.

Dessvrre r det inte alls skert att alla skldpaddor kommer tillbaka. P ppet hav kan skldpaddorna dyka s djupt som 1 230 meter fr att leta efter fda, men oftast dyker de inte djupare n 250 meter. De befinner sig drmed i farozonen fr lnglinefiskare och deras krokar. Varje dag snks hundratusentals lnglinor ned i Atlanten.

Fiskare fngar ofta havslderskldpaddor av misstag och detta har lett till att den hundra miljoner r gamla arten nu r p vg att utrotas i Stilla havet och Indiska oceanen. Men det finns fler skldpaddor i Atlanten. Detta beror till viss del p att USA frbjudit fiske med lnglina i den nordligare delen av Atlanten. nd dr skldpaddorna i en takt som i lngden r ohllbar.

Nature Magazine publicerade nyligen en artikel om vad som genomfrts hittills fr att flja havslderskldpaddans vg ver Atlanten. Artikeln skrevs i samarbete mellan ett forskarteam frn Frankrikes nationella center fr vetenskaplig forskning i Strasbourg, universitetet Louis Pasteur, Franska Guyanas regionala miljnmnd, samt fretaget Collecte Localisation Satellites (CLS) i Ramonville, som r specialiserat p satellitbaserade system fr lokalisering, datainsamling och jordobservation.



En skldpaddas vandringsvg i jmfrelse med hjddata

Full size image available here.

Havslderskldpaddan i Stilla havet frflyttar sig lngs smala vandringsvgar. Forskare har hoppats p att havslderskldpaddorna i Atlanten gr p samma stt och att vi drmed kan begrnsa fisket i dessa omrden.

1999 inleddes ett projekt d forskare brjade flja enskilda skldpaddors vandringsvgar med hjlp av ett CLS-styrt Argossystem. Systemet anvnder radiosndare som med en precision p 150 meter kan spras ver hela vrlden. Sex amerikanska NOAA-satelliter r utrustade med Argosmottagare. ESA:s MetOp kommer att ansluta sig till dem, d den skjuts upp nsta r.

D skldpaddornas vgar vl var kartlagda, lade forskarna havshjdskartor ver vgarna. Dessa hjdkartor visar avvikelser i havshjd och konstruerades genom att kombinera data frn ESA:s ERS-2:s radarhjdmtare med data frn en annan hjdmtare p NASA-CNES-satelliten TOPEX-Poseidon.

ERS-2 r, liksom dess eftertrdare Envisat och ngra andra satelliter, utrustad med en radarhjdmtare, RA (Radar Altimeter). De tusentals radarpulser som havsytan snder ut varje sekund gr det mjligt att mta havets hjdniv mycket exakt. De hjdavvikelser som mtinstrumenten registrerar visar ofta var det finns havsstrmmar och virvlar. Varma strmmar kan exempelvis ligga upp till en meter ovanfr kallare vattenmassor.

Genom att kombinera flera olika radarhjdmtningar kan forskarna f fram ttare mtningar av avvikelser i havsniv, med bttre upplsning n vad ngon enskild satellit skulle kunna stadkomma. Nu nr ERS-2-satellitens uppdrag r avslutat, kombineras exempelvis resultat frn Envisats RA-2-instrument med liknande data frn den fransk-amerikanska satelliten Jason och den amerikanska flottans GFO.

Hjddata har varit mycket anvndbart fr vrt arbete eftersom vi har kunnat jmfra skldpaddornas vg med havsstrmmar, sger Philippe Gaspar, en av frfattarna till artikeln i Nature Magazine och chef fr CLS:s avdelning fr havsforskning med hjlp av satellit. Vi har upptckt att skldpaddornas frhllande till strmmar frndras avsevrt under frflyttningens gng.



ESA's Envisat-satellit ett nytt verktyg till nytta fr skldpaddorna

Full size image available here.

Till skillnad frn skldpaddorna i Stilla havet, fljer havslderskldpaddorna i Atlanten inte smala vandringsvgar utan sprider ut sig. De frflyttar sig till en brjan i lnga raka spr, antingen norrut eller till ekvatorn och simmar frbi de strmmar som kommer i deras vg. En skldpadda tog sig s lngt som 500 kilometer frn Vstafrika innan den vnde om. En annan skldpadda kom nstan fram till Nova Scotia.

Nr skldpaddorna har kommit fram till golfstrmmen eller till ekvatorn, brukar de sakta ned p farten och flja de lokala havsstrmmarnas frontomrden, som ofta r rika p marint liv.

Dessvrre finns ven fiskeflottorna i dessa omrden av exakt samma anledning, vilket r farligt fr skldpaddorna. Forskningen visar drmed att fiskefrbud i vissa delar av Atlanten troligen inte skulle ha ngon strre inverkan p fngsten av skldpaddor. Det gller istllet att finna andra lsningar, till exempel skldpaddsvnlig fiskeutrustning och fiskekrokar. Denna typ av utrustning har nyligen utvecklats av NOAA och rekommenderas av Vrldsnaturfonden.

Arbetet med att flja havslderskldpaddans vandringsvgar pgr alltjmt. Gaspar frklarar: Vi frsker nu berkna hur snabbt skldpaddorna simmar. Med hjlp av Argos-mottagarna kan vi mta den totala hastigheten och sedan dra bort strmmens hastighet, som vi knner till tack vare hjdmtningarna. Detta har aldrig gjorts tidigare. Mtningarna kan ge oss anvndbar information om hur mycket energi som gr t nr skldpaddornas frflyttar sig.

Franska skolor har nu ftt chansen att delta i ett utbildningsprogram inom havsforskning, kallat Argonautica. Skolklasser, som deltar i Argo-luth-projektet, fr studera skldpaddornas frflyttningar och jmfra dem med resultat frn modellen MERCATOR. MERCATOR som registrerar radarhjdmtningar ver Atlantens norra delar och omrdet kring ekvatorn.

###