Skip to main content
PUBLIC RELEASE DATE: 7 september 2004

Biståndsarbetare tar hjälp av satelliter för att borra vattenbrunnar åt afrikanska flyktingar




Full size image available here

ver 180 000 sudanesiska flyktingar lever i stra Tchads kenlandskap. FN:s flyktingkommissionr har nu brjat anvnda satellitdata som visar dolda vattenkllor och vart nya lger br frlggas fr att hjlpa flyktingarna .

Fr nrvarande finns det nio UNHCR-lger (United Nations High Commissioner for Refugees), som upprttats med tillstnd frn Tchads regering. UNHCR har frt majoriteten av flyktingarna bort frn de instabila grnsomrdena till flyktinglgren. Tusentals flyktingar har ven tagit sig frn grnsen till lgren p egen hand. Drmed har ocks problemet med de begrnsade resurserna frvrrats. Man befarar dessutom att nnu fler flyktingar kommer att fly frn Darfur. Det rr sig om ett mycket stort antal mnniskor som mste f mat, vatten och andra frndenheter. Regionen r dessutom avlgset belgen med bristflliga vgar, som frsmras ytterligare under regnperioden. Det frmsta behovet r vatten. Enligt UNHCR:s riktlinjer br varje person ha tillgng till 15 liter vatten om dagen. Vissa lger i stra Tchad uppfyller emellertid inte detta minimikrav nnu.

I mars vnde sig UNHCR till UNOSAT fr att f hjlp med att lokalisera dolda vattenkllor och hitta lmpliga platser fr nya lger. UNOSAT-konsortiet, som stds av ESA, frser FN:s organ och internationella bistndsorganisationer med geografisk information baserad p satellitbilder.

Efter en preliminr analys av omrdets vattenfrhllanden kunde UNHCR fresl en utvecklingsstrategi. Drefter drog man upp riktlinjerna fr vattenstudien i samarbete med UNOSAT. UNHCR ville att vi skulle gra ngot t problemet med vattenbristen p flyktinglgren. Tillsammans med konsultbyrn Radar Technologies France (RTF) utarbetade vi en plan fr att lsa frgan., sger Olivier Senegas p UNOSAT. I brjan av juli levererade vi vattenkartor som tcker ver 22 500 kvadratkilometer omkring flyktinglgren Oure Cassoni, Touloum och Iridimi.

Under juli mnad kunde UNHCR och RTF med hjlp av markunderskningar bekrfta att de vattenkllor vi upptckt med satellit verkligen fanns. Fr nrvarande undersks omrdet ytterligare med hjlp av geofysisk analys p plats fr att bedma vattenkllornas potential., sger Olivier Senegas.

Tekniken baseras p mtdata frn olika satelliter: multispektrala, optiska bilder frn Landsat, C-bandsradarbilder frn ESA:s ERS-satellit och L-bandsradarbilder frn den japanska satelliten JERS-1. Man anvnder ven en digital hjdmodell (DEM) frn SRTM-projektet (Space Shuttle Radar Topography Mission).

Landsat ger oss en god frsta bild av hur omrdet ser ut, med vxtlighet och ytvatten, frklarar Senegas. Landsat r ocks intressant ur geologisk synvinkel eftersom den kan urskilja klippformationer.

ERS-radarn registrerar yttopografi, bland annat viktiga geologiska aspekter som frkastningar, diken och dolda vattenledningskanaler och flodbddar, s kallade wadis, dr det ofta gr att finna vatten. JERS-1-radarn har lngre signalvglngd och kan drmed upptcka vatten p mycket strre djup i torra omrden., fortstter Senegas.

Alain Gachet p RTF tog hjlp av teknik som tidigare anvnts fr frsksgrvningar inom olje-, gas- och mineralutvinning. Genom att kombinera samtliga informationskllor kunde RTF sammanstlla vattenkartorna: De optiska bilderna visar markytan, ERS nr ett djup p omkring 50 cm och JERS-1 kommer ned p max 20 meters djup. Nr vi kombinerar denna information fr vi ett slags genomskrningsmodell av landskapet.

S kallade multitemporala radarbilder kan dessutom visa fuktavvikelser i marken, som kan vara tecken p att det finns grundvatten. Vi har utvecklat srskilda algoritmer fr att kunna identifiera dem.

Underskningstekniken sattes p prov nr bistndsarbetare utgick frn kartorna fr att borra vattenbrunnar och hl. Fr att vr underskningsteknik ska lyckas mste den accepteras av de lokala teamen, tillgger Senegas. De mste drfr ta del av processen. De har ingen tidigare erfarenhet av jordobservation, men de r vldigt intresserade av tekniken.

Flerhrningarna p kartan visar att det finns stora mjligheter att hitta vatten i omrdet. De lokala teamens borrningsarbeten inom flerhrningarna har faktiskt visat att det r mjligt att borra vattenbrunnar. Detta gller ven ngra omrden som ligger utanfr omrdena, men dr ligger vattnet alltfr djupt ned.

Gachet har sjlv kt till Tchad fr att vervaka vattenprojektet. Flyktingarna befinner sig i en mycket kritisk situation. Vattnet r livsviktigt. Nr man tidigare grvde brunnar utgick man frn lokalt kunnande och grundlggande geofysisk teknik. Man lyckades d i 50 procent av fallen. Det r bra med tanke p omstndigheterna, men det r nd slseri med tid och pengar. Nu visar kartorna var man ska grva. Man behver bara flja dem.

Projektets andra fas gr ut p att se ver frslag p var nya flyktinglger ska frlggas. Fem nya lger har tidigare planerats, men underskningen visade att de inte lg nra ngra vattenkllor. Man har drfr freslagit sju andra platser som anses vara bttre lmpade. De ligger nra vattenkllor och transportfrbindelser, har passande topografi och torr mark.

Vi planerar att tcka in fler delar i stra Tchad beroende p hur situationen utvecklas, tillgger Senegas. I framtiden kan Tchads bnder anvnda samma data. De geografiska kartorna har mycket hg precision och kan bli en del av ett geografiskt informationssystem (GIS), ngot som landet behver.

Vi hoppas att projektet ska f en tredje fas och d vara till nytta fr lokalbefolkningen nr den nuvarande krissituationen r ver, sger Senegas. I vanliga fall bor det bara cirka 30 000 mnniskor hr. De har delat med sig av det lilla de har till flyktingarna. Kartorna kan bli ett bestende hjlpmedel fr bnderna eftersom de talar om var de br grva fr att hitta vatten till flten.

Det rder ingen total brist p vatten i omrdet, tillgger Gachet. Vad som saknas r en frvaltningspolitik som skter vattenfrgan. Nr jag skulle resa hem brjade regnperioden. Det rr sig om tv mnaders intensiv nederbrd, men vanligtvis dunstar vattnet bort och hinner inte fylla p grundvattenfrrden. I framtiden kan satellitkartlggningen visa lokalbefolkningen var lngs wadisloppet det r bst att bygga enkla dammar som kan hlla kvar och lagra vattnet.

Radar Technologies France

RTF r ett privat fretag som frn att ha gnat sig t prospekteringsarbete inom guld- och oljeindustrin har vergtt till att ska efter grundvatten i bistndssammanhang.

RTF:s erfarenhet av radarbilder frn satelliter gr tillbaka till 1996, d fretaget med hjlp av satellitdata och markunderskningar letade efter guld och olja i Kongos regnskogar. I dag anlitas fretaget av stora oljebolag som Shell, Agip, Total och Exxon, samt av bistndsorganisationer som vill kartlgga kenomrden fr att hitta vatten i till exempel Libyen, Tchad och centrala Australien.

UNOSAT

UNOSAT styrs av FN:s kontor fr projekttjnster, UNOPS. UNOSAT r ett ideellt konsortium som finansieras av ESA:s jordobservationsprogram (Earth Observation Market Development Programme), det franska rymdorganet CNES (Centre National pour les Etudes Spatiales) och Frankrikes utrikesministerium.

UNOSAT frser FN-organ och internationella bistnds- och utvecklingsorganisationer med geografisk information. Organisationen har slutit avtal med ledande fretag inom datafrmedling som Spot Image och Space Imaging Eurasia, samt med fretag som Gamma Remote Sensing och Digitech, som gnar sig t att skapa anvndbara produkter och kartor av utifrn satellitdata.

UNOSAT anvnder ven satellitdata i pgende utvecklingsprojekt i omrden som Nicaragua, Afrikas horn och i grnstrakterna mellan Mauretanien och Senegal.

UNOSAT arbetar med RESPOND-konsortiet, som gnar sig t tjnster fr global vervakning av milj och skerhet (GMES Services Element). Konsortiet arbetar tillsammans med bistndsorganisationer fr att frbttra tillgngen till kartor, satellitbilder och geografisk information.