Skip to main content

PUBLICERINGSFRBUD Till kl.14.00 (tidszonen p USA:s stkust)/kl. 20.00 lokal svensk tid Torsdag, 21 november 2002

Från stora stygga vargen till människans bästa vän: Science-studier spårar hundens ursprung

Tamhunden uppenbarade sig frst i stasien, spreds sedan ver Asien och Europa och fljde med sin tvfotade vn till den amerikanska kontinenten fr 12 000-14 000 r sedan. Det hr hndelsefrloppet presenteras i tv rapporter i tidskriften Science som utges av the American Association for the Advancement of Science.

Tv forskarlag, ett som studerade hundens ursprung i Nya vrlden och ett som studerade sammalunda i Gamla vrlden, har kommit fram till att den euroasiatiska vargen r hundens troliga frfader. Avel under de senaste 500 ren * inte olika genetiska ursprung * r orsaken till dramatiska variationer i storlek och utseende hos den moderna hunden, anser artikelfrfattaren Peter Savolainen vid Kungliga Tekniska Hgskolan i Stockholm.

Domesticering kan ha brjat spass nyligen som fr 15 000 r sedan, enligt Savolainens studie om hundar i Gamla vrlden. Resultaten frn Nya vrlden pekar dock p att den skulle ha skett fr nnu lngre sedan, enligt Carles Vil vid Uppsala Universitet. De ldsta knda hundkvarlevorna r 14 000 r gamla, men Vil tror att hundar och mnniskor bodde tillsammans lngt tidigare.

* Vi har dragit slutsatsen att hundar frn Gamla vrlden kom till Nya vrlden tillsammans med mnniskor som invandrade dit * och drfr mste mnniskan t.o.m. ha sysslat med byteshandel av hundar innan handelsutbytet utvecklades till vad vi knner till idag, sger Vil.

Forskare vet nnu inte precis hur eller varfr mnniskan valde att utveckla tamhunden, men att dma av hurfort hunden frkade sig och mngfaldigades, framstr det som om hunden fyllde en viktig funktion fr mnniskan, enligt Vil.

* Jag kan frestlla mig att hundar t.ex. underlttade och frbttrade jakten, vilket innebar en stor frdel fr mnniskan. Hunden kan till och med ha gjort koloniseringen av Nya vrlden lttare, sger Vil.

* Det mste ha funnits ngot attraktivt med dessa hundar som bidrog till deras popularitet och spridning ver hela vrlden.

Savolainen och hans kollegor analyserade DNA frn hundar med ursprung i Asien, Europa, Afrika och arktiska Amerika. Deras fynd visade att de flesta hundar hade en gemensam genuppsttning, men att den genetiska variationen var strst i stasien * vilket tyder p att tamhundar har funnits dr lngst. Enligt Savolainen har forskare tidigare frmst varit intresserade av Mellanstern som mjligt ursprungsomrde fr domesticeringen av vxter och djur.

* Hittills har de flesta teorierna om tamhundens ursprung kretsat kring Mellanstern och varit grundade p ngra f knda fakta: ett ftal arkeologiska fynd frn omrdet och det faktum att flera andra djur frst domesticerades dr, berttar Savolainen.

Ett och samma stasiatiska folkslag verkar ha domesticerat hundar frn ett antal olika vargraser, vilket pekar p att det hela inte var en slump, enligt Savolainen.

Vil och hans kollegor bestmde sig fr att underska om hundar i Nya vrlden hade domesticerats frn infdda vargar, oberoende av hundar i Gamla vrlden, eller om de tv grupperna var beslktade.

Forskarna jmfrde DNA-sekvenser frn hundar frn Nya och Gamla vrlden, inklusive hundar frn Latinamerika och Alaska, vilka hrstammar frn tiden fre europerna anlnde p den amerikanska kontinenten. Likheterna i sekvenserna visar att samtliga hundar hade en gemensam frfader.

En viss sekvensanhopning hos urldriga latinamerikanska hundar skilde sig frn samtliga moderna hundars. Av detta drog forskarna slutsatsen att europeiska kolonister antagligen inte anvnde hundar som var infdda p den amerikanska kontinenten fr att avla fram de raser som vi knner till idag.

*Dessa hundar stod utanfr modern hundavel, ppekar Vil.

Bda forskargrupperna studerade genetiska sekvenser i DNA frn hundarnas mitokondrier, som till skillnad frn cellens krn-DNA nedrvs uteslutande frn modern. Forskarna tittade speciellt p en DNA-strcka kallad "kontrollregionen" som r knd fr att ofta genomg och samla p sig mutationer, vilket gr den till ett bra stlle att leta efter skillnader mellan hundar och vargar.

Med hjlp av datorprogram kunde vissa sekvenser som nedrvts i grupp, s.k. haplotyper, indelas efter inbrdes likheter. Haplotyperna kunde delas in i fyra stammar, som visade grova likheter i bda studierna, plus tv mindre stammar i Savolainens studie.

95 % av hundarna i studien tillhrde tre av de strre stammarna * "A", "B" och "C" * och med lika stor frekomst i samtliga regioner. Detta betyder att de strsta av dagens hundraser vid en viss tidpunkt har ett gemensamt ursprung med en enda genuppsttning som innehll dessa tre stammar, hvdar forskarna.

Vidare analyser av det relativt stora antalet haplotyper av stam A visade att sekvenserna hopade sig i flera subgrupper. Forskarna antog att mutationerna i kontrollregionen hade uppsttt med konstant hastighet, och man kunde p s vis uppskatta hur lng tid det hade tagit fr de olika subgrupperna att utvecklas.

Om subgrupperna uppsttt genom att flera vargraser introducerats, br domesticering ha brjat fr ca 15 000 r sedan. Om det dremot endast varit frga om en enda vargras, kan domesticering ha brjat redan fr 40 000 r sedan. Eftersom det ldsta arkeologiska beviset fr tamhundens existens r 14 000 r gammalt, r den frstnmnda siffran dock troligare, anser Savolainen och hans medarbetare.

DNA-sekvenser frn hundar infdda p den amerikanska kontinenten i Vils studie anhopade sig ocks i flera subgrupper, vars haplotyper var likartade eller identiska med sdana i hundar frn Gamla vrlden. Vil och hans forskargrup drog slutsatsen att dessa subgrupper med strsta sannolikhet representerar de olika stamtavlor som frst vandrade med mnniskor ver Beringssund fr 12 000-14 000 r sedan.

###

Savolainens medarbetare r Ya-ping Zhang och Jing Luo vid Chinese Academy of Sciences i Kunming, Kina, Joakim Lundeberg vid Kungliga Tekniska Hgskolan i Stockholm och Thomas Leitner vid Smittskyddsinstitutet i Solna. Studien finansierades av Vetenskapsrdet, Svenska Kennelklubben, the State Key Basic Research and Development Plan of China och the Natural Sciences Foundation of China.

Vils medarbetare r Jennifer Leonard och Robert K. Wayne vid University of California, Los Angeles, USA, Jane Wheeler vid CONOPA i Lima, Peru, Ral Valadez vid Universidad Nacional Autnoma de Mxico, i Mexico DF och Sonia Guilln vid Bioanthropology Foundation Peru i Lima, Peru. Studien finansierades av UC-MEXUS och National Science Foundation.